Varit en tung vecka sedan jag slutade med kortisonet. Magen blev inte bättre utan till och med sämre. Var på söndagen hos doktorn för att få hjälp och blev sjukskriven en vecka till. De ville inte sätta in någon medicin utan jag fick lite almänna råd och lämna prover och så skulle jag höra av mig om det inte blev bättre. Klarade inte att sova med än 40 min i taget pga magsmärtor och gå på toa hela tiden. Måndagen och tisdagen är bara vaga minnen i min hjärna.
På tisdag kväll var jag till min kompis Malin till lika super sömmerska för provning av medeltidsklänningen som jag har beställt. Jag hadde för 3 veckor sedan lämnat mått till henne för mönstret och det visade sig när det var dags för provning att alla mått jag hade gett henne hade minskat med mellan 2 till 3 cm. Det låter inte som mycket men jag blev oroad av det. När man minskar 2 eller 3 cm i omkrets runt om på hela kroppen är det ett par kilon som har fallit bort. Om man går ned det vid träning och bantning kan det vara helt normalt att göra det under ett par intensiva träningsveckor. Om man gör det när man bara har suttit hemma och till och med druckit dricka varje dag är det mindre bra.
På natten mellan tisdagen och onsdagen kommer febern tillbaka och jag tar ett beslut. Nu räcker det! Jag orkar inte mer. Kroppen kanske klara det en stund till men mitt spyke är nu helt slut kört. Läkarens kommentar var att det skulle ge med sig efter en vecka eller mer och så vidare men jag orkade inte stå ut så länge. En massa vatten och en febersänkande tabletter senare har jag lugnat ned mig men mitt beslut står fast. Jag ska till läkaren igen på onsdagen och jag ska tvinga dom till att hjälpa mig med antingen ett mer aktivt kost råd än lite almänt så där, medicin eller en remis till en utredning. Det går fan inte över av sig självt oavsett vila och vilja. Lyckas sova på tabletterna i 3 timmar och sedan är det iväg till läkaren igen.
Sköterskan på motagningen tyckte att jag skulle lugna mig ett par dagar till men släppte in mig till läkaren i alla fall. Väll där inne blev det lite anorlunda än jag hade tänkt mig. I och med att jag hade fått feber igen så ville han starta mig på en antibiotika då han ansåg att kroppen på grund av tidigare medicinering och sjukdom inte skulle orka läka sig inom rimlig tid. Det var skönt att ha någon som lysnade på mig.
Medicinen jag har fått är inget mirakel medel men det har tagit udden av smärtan och jag kan nu behålla mat i systemet upp till 6 timmar. Kroppen tar ut mer näring ur det jag äter och det märks då jag återigen kan tänka och sova bara efter 1 dags behandling. Att sova mer än 4 timmar på raken är så underbart och det hjälper min kropp att läka bätre. Jag ska bli frisk, det bara är så. Har miljoner saker jag vill göra, många ställen att besöka och ett jobb att sköta. Jag ska till kungahälla och ska ha kul och handla. Jag ska bara sova en stund innan zzzzzzzz....
I övrigt så kom mitt nya spel till Wiin i går och jag orkade på kvällen spela egenom de första galaxerna. Super Mario Galaxy är jätte kul och passar min och Jons sjuka humor. Eller så är det så att vi har sjuk humor och spelet är rätt så normalt, det hela är lite oklart. När man ska få Mario iklädd en bikostym (bi som i flygga runt och samla honung) kryppa omkring på jätte bidrottningens kropp och samla in en trasig stjärna och hon fnittrar hysteriskt så kan man bara undra över de som skrev manus.
Planer för vecka... Vi får se.... Steampunk föreingsmöte hos oss på söndag.
Grattis Lars till ditt mac inköp ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar