Mellantid

Julen och vårt besök är över i Falun för i år. Vi kom, vi sov illa, vi nös, vi umgicks och sedan åkte vi hem. Gav bort en del kul saker och fick massa roliga saker. Julen kort och gott. Hann även ut på annandagen och fota lite.

Jag vet att man inte kan gå tillbaka till sin barndom men man kan återupptäcka platserna. I -10°C med snö och underbar sol återvände jag till området kring gamla I13 där jag olovligt cyklade över området minst en gång i veckan som tonåring och till Norslunds kyrkogård där man lekte kurragömma som 7-åring. Två platser som man inte fick vara på men ändå besökte ofta. I13 är i dag nedlagt och området ombyggt till företags centrum, norslunds kyrkogård är de få nya gravar på då området mer eller mindre är fullbelagt så få besökare i dagens läge. Trevligt att minnas ens barn/ugndoms odlater en timme.

En ordentlig gran












Det största gravmonumentet på kyrkogården. Den är lite märklig för det står inte någon stans vem den är för. Svärföräldrarna minns något om en disponent eller bergsman men under alla dom åren vi klättrade runt den hittade vi något namn eller årtal. Det finns ett litet fönster där man kan titta in i graven som gav upphov till många spökberätelser om vakande änkor eller inlåsta personer. I WoD är det troligtvis en Nosfaratus heaven men sådant kunde jag inte när jag var liten, sådant fick vi hitta på själva.







Den enda andra besökaren på kyrkogården som jag mötte.










Mina föräldras hus.

Troligtvis så skaffade jag den nu beggynande snuvan på denna timmes fotning. Oavsett var det kul att återvända en stund och det väckte många glada minnen.

Mer sömn och mindre snuva till alla. Skönt att vara hemma igen.